Sammanfattning

Projektet Skogens KulturArv I Kvarkenregionen har bedrivits mellan 2011 och 2014 som ett samarbete mellan skogliga aktörer och kulturmiljövårdande aktörer i Öster- och Västerbottens län.

Vi har haft två veckor per år med arbetsutbyte, en vecka i Västerbotten och en vecka i Österbotten. 39 olika personer har deltagit i gemensamma arbetsutbyten. Två styrgruppsmöten per år har hållits, då verksamheten planerats och beslutats.

Under projektet har vi informerat 543 personer varav 180 kvinnor om projektet vid särskilda informationsmöten.

Ett av projektets mål har varit att informera om de lämningar som finns i skogen och totalt 14 platser har försetts med informationsskyltar och tillgängligheten har förbättrats till två av dessa. En vandringsslinga med nya skyltar och framröjda lämningar har iordningsställts.

Ny skylt vid hyddgrunder

För att locka nya grupper till besök av lämningar i skogen har två geocachingslingor producerats i Västerbotten. Dessa platser har besökts av ca 130 personer mellan åren 2011 – 2013. Dessa geocacher finns kvar efter projektet har avslutats.

Inom ramen för projektet har även utbildningar för verksamma i skogsbruket genomförts. Dels för de som jobbat aktivt med skogsbruk under en längre tid, men även till de som genomgår skogsutbildningar. Dessa utbildningar har lett till ett fördjupat samarbete mellan skogsbruket och kulturmiljövården.

Utbildning för skogstjänstemän i Österbotten

Ett av målen med projektet var att testa nya metoder vid inventering och registrering av forn- och kulturlämningar. Vid det gemensamma arbetsytbytet våren 2011 i Österbotten gjordes ett försök med flygfotografering av fornlämningar med hjälp av radiostyrda flygplan. Fotograferingen utfördes av firman PIEneering AB. På basis av bildmaterialet kunde man konstatera att det material som erhålls genom flygfotografering har hög upplösning, men att det inte lämpar sig för lokalisering av enskilda rösen enbart på basis av en bild.

Flygplanet prepareras före take off

Ett material som visat sig väldigt användbart är däremot LiDAR-bilder/flygscanningsbilder. Materialet består av ett punktmoln av laserpunkter, bland dessa punkter kan man välja de punkter som klassats som ”mark” och därmed plocka bort skogen. Resultatet blir en koordinatsatt bild av markytan med synliga förhöjningar och fördjupningar via en artificiell sol (hillshade). Efter analys i datorn har tester i fält genomförts med gott resultat. De lämningar som syns tydligast på dessa bilder är fångstgropar, hyddbottnar, tjärdalar och kolbottnar. Husgrunder syns tyvärr inte, men de odlingsrösen som oftast finns i närheten av husen framträder ganska tydligt. Mindre lämningar som kokgropar och härdar syns inte. Ett resultat av användningen av LiDAR-bilder är att vi hittat nya 92 hyddbottnar i inventeringsområdet på finsk sida, det fanns inga kända före projektet började. På svensk sida har LiDAR-bilderna främst bidragit till att vi hittat många fångstgropar, ofta i sammanflödet av mindre bäckar. Det är exempel på ny kunskap som framkommit genom att vi använt LiDAR-material.

Inom den röda ringen syns flera hyddbottnar från stenåldern

På finsk sida har man även testat att använda surfplattor vid inventeringen. Allt underlagsmaterial som kartor, äldre uppteckningar mm lagras i molntjänsten Dropbox. Via den inbyggda GPS:en och internetuppkoppling är det möjligt att registrera lämningarna direkt in i Museiverkets databas. Detta underlättar registreringen och är tidsinbesparande.

Projektet och dess resultat har presenterats genom ett flertal tidningsartiklar men även i nationella och internationella tidskrifter.

Skogsmuseet i Lycksele har även producerat två utställningar, en på finska och en på svenska, där projektet och dess resultat presenteras. Utställningarna kommer att visas på museer och bibliotek i de områden som projektet haft verksamhet.